En Praktisk Guide till Underlag för FoU-avdrag i Sverige

Sammanfattning

Det svenska skatteincitamentet för FoU (Forskning och Utveckling), känt som FoU-avdrag eller forskningsavdrag, utgör en hörnsten i nationens strategiska åtagande för innovation och teknisk utveckling. I motsats till en traditionell skattelättnad är programmet strukturerat som en nedsättning av arbetsgivaravgifterna för anställda som är engagerade i kvalificerade FoU-aktiviteter. Sedan det infördes 2014, och efterföljande förbättringar, har systemet syftat till att främja en kunskapsbaserad ekonomi genom att erbjuda ekonomiskt stöd till företagens FoU-insatser oavsett deras vinstsituation.

Denna rapport belyser en kritisk utmaning gällande regelefterlevnad: den höga frekvensen av revisioner från Skatteverket och en låg initial godkännandegrad, där endast 35% av ansökningarna godkändes i den form de först lämnades in 2022. Denna svårighet är en direkt konsekvens av Skatteverkets historiskt rigida tolkning av behörighetsreglerna och en upplevd brist på föreskrivande vägledning för företag.

Ett avgörande skifte är dock på gång. En banbrytande dom från Göteborgs förvaltningsrätt i januari 2024 har utmanat Skatteverkets snäva tolkning och betonat behovet av ett mer flexibelt, affärscentrerat tillvägagångssätt vid bedömning av FoU-aktiviteter. Detta rättsliga prejudikat förstärks nu av en statlig utredning som har föreslagit betydande lagändringar för 2026, inklusive förenkling av nyckeldefinitioner och avlägsnande av administrativa bördor. Dessa utvecklingar signalerar sammantaget en rörelse mot ett mer strömlinjeformat och tillgängligt FoU-skattelandskap.

Syftet med denna rapport är att tillhandahålla en omfattande, praktisk guide för företag. Den beskriver de nuvarande reglerna, dissekerar de underliggande utmaningarna med regelefterlevnad och tillhandahåller en strategisk färdplan för underlag som förutser den föränderliga administrativa och lagstiftningsmässiga miljön. Genom att förstå OECD:s Frascati-manuals kärnprinciper och anta en rigorös, samtida dokumentationsstrategi, kan företag bygga en försvarbar FoU-ansökan, mildra revisionsrisken och fullt ut dra nytta av detta värdefulla incitament.

1. Introduktion till Sveriges FoU-skatteåtgärder

Sverige har länge befäst sin position som en global ledare inom innovation och teknik. Nationens ekonomiska politik kännetecknas av ett djupt rotat engagemang för utbildning och forskning, och landet har konsekvent avsatt över 3% av sin BNP till FoU. Denna strategiska investering har varit en primär drivkraft för att omvandla landet från en övervägande jordbruksekonomi till en högt utvecklad, exportinriktad ekonomi med globalt konkurrenskraftiga industrier. Nyckelsektorer inkluderar telekommunikation, läkemedel, avancerad tillverkning och fordonsproduktion, som alla drivs av kontinuerlig innovation.

För att ytterligare förstärka denna innovationsledda tillväxt introducerade den svenska regeringen FoU-skatteincitamentet, eller FoU-avdraget, 2014, med betydande förbättringar under de senaste åren. Incitamentet fungerar som ett kritiskt politiskt verktyg som direkt stöder företag som investerar i forskning och utveckling och främjar ett dynamiskt entreprenörsekosystem som har producerat ett oproportionerligt antal unicorn-företag i förhållande till landets befolkning. Även om detta incitament ger en kraftfull ekonomisk fördel, är det distinkt från andra relaterade program, såsom skattelättnaden för utländska forskare och experter, som fokuserar på att locka högt kvalificerade individer till Sverige genom att erbjuda en skattebefrielse på en del av deras inkomst i upp till sju år. FoU-avdraget är däremot specifikt kopplat till utförandet av kvalificerade FoU-aktiviteter och ansöks av arbetsgivaren.

Denna rapport är utformad för att fungera som en praktisk riktlinje för företag som söker navigera i den svenska FoU-skattelagens krångligheter. Den går bortom en enkel uppräkning av reglerna för att tillhandahålla en detaljerad analys av efterlevnadsmiljön, och använder administrativa och rättsliga insikter för att presentera ett strategiskt ramverk för att bygga en robust och försvarbar FoU-ansökan. Genom att förstå inte bara vad reglerna är utan också hur de tolkas och tillämpas, kan företag bättre förbereda sig för en framgångsrik ansökan och minimera sin ekonomiska risk.

2. Översikt av Sveriges FoU-incitamentsramverk

Det svenska FoU-skatteincitamentet är strukturerat som en direkt nedsättning av arbetsgivaravgifterna som betalas på lönerna för anställda som arbetar med kvalificerade FoU-projekt. Denna mekanism, i kraft sedan 2014, har genomgått flera nyckeländringar för att förbättra dess tillgänglighet och värde.

Kärnparametrarna för incitamentet är följande:

• Sats: Sedan den 1 januari 2024 är skatteavdragssatsen 20% av den anställdas lön.
• Tak: Avdraget är begränsat till maximalt 3 miljoner SEK per koncern, per kalendermånad. Detta motsvarar en total årlig avdragsgräns på 36 miljoner SEK.
• Ansökningsperiod: Företag har möjlighet att ansöka om avdraget för innevarande år och retroaktivt för upp till sex föregående år.

För att kvalificera sig för förmånen måste specifika kriterier uppfyllas på anställd- och projektnivå. För att en anställds lön ska vara berättigad till avdraget måste individen ägna minst 50% och minst 15 timmar av sin totala arbetstid under en given månad åt FoU-aktiviteter. Det är viktigt att notera att anställda över 66 års ålder inte är berättigade till denna skattebefrielse.

Den primära kvalificerande utgiften för incitamentet är arbetskostnader, inklusive löner till FoU-personal och de arbetsgivaravgifter som betalas för deras räkning. Noterbart är att systemet uttryckligen utesluter kapitalutgifter såsom förvärv av maskiner, programvara, licenser eller immateriella rättigheter (IP), även om de används för FoU-ändamål.

För outsourcad FoU är skatteförmånen knuten till arbetsgivaren för FoU-personalen, inte till företaget som beställer arbetet. Detta innebär att ett konsult- eller bemanningsföretag kan ansöka om FoU-avdraget på lönerna för sina anställda som utför FoU-arbete för en tredjepartsklient. Detta är en avgörande åtskillnad som skiljer sig från vissa andra jurisdiktioner och kräver noggrant övervägande av avtalsarrangemang för gränsöverskridande projekt eller vid anlitande av tredjepartskonsulter.

3. Grunden för FoU-behörighet: OECD:s Frascati-manual

Till skillnad från det Singaporeanska systemet, som förlitar sig på ett specifikt “trepelartest” utvecklat av dess skattemyndighet, stöds det svenska FoU-incitamentssystemet av det internationellt erkända ramverket i OECD:s Frascati-manual. Denna manual är den globala standarden för att definiera och mäta FoU-aktiviteter, vilket säkerställer konsekvens och jämförbarhet mellan länder. För att en aktivitet ska anses vara kvalificerad FoU i Sverige måste den överensstämma med manualens fem kärnkriterier och passa in i en av dess tre definierade kategorier av forskning.

För att kvalificera sig måste en aktivitet uppfylla alla följande krav:

• Nyhet (Novel): Projektet måste syfta till att uppnå ett framsteg inom ett vetenskapligt eller tekniskt område. Standarden är “nytt för världen”, vilket innebär att det eftersökta framsteget inte är offentligt känt eller lättillgängligt. Framsteget kan inte enbart vara något som är nytt för företaget självt.
• Kreativ (Creative): Arbetet måste baseras på ursprungliga, inte redan existerande, koncept eller hypoteser. Det bör innebatta skapandet av ny kunskap, inte bara tillämpningen av befintlig kunskap på ett rutinmässigt sätt.
• Osäker (Uncertain): Ett centralt krav är närvaron av vetenskaplig eller teknologisk osäkerhet. Detta innebär att resultatet av projektet, eller metoden för att uppnå det, inte är uppenbart eller lätt härledbart av en kompetent fackman inom området. Detta är en kritisk åtskillnad som separerar FoU från rutinmässig ingenjörsverksamhet eller kommersiella aktiviteter.
• Systematisk (Systematic): Arbetet måste vara planerat och strukturerat. Detta involverar en tydlig metodik, inklusive en definierad hypotes, experiment, datainsamling och analys. Detta kriterium säkerställer att processen inte är slumpmässig eller slumpartad.
• Reproducerbar och/eller Överförbar (Reproducible and/or Transferable): Resultaten av projektet ska vara överförbara och/eller reproducerbara. Detta innebär att den nya kunskapen eller lösningen som erhållits från FoU:n skulle kunna tillämpas eller replikeras av andra kompetenta fackmän inom området.

Frascati-manualen klassificerar vidare FoU-aktiviteter i tre kategorier, som alla ingår i Sveriges incitamentssystem:

• Grundforskning (Basic Research): Experimentellt eller teoretiskt arbete som i första hand utförs för att skaffa ny kunskap om de underliggande grunderna för fenomen, utan någon särskild tillämpning i sikte.
• Tillämpad Forskning (Applied Research): Ursprunglig undersökning som utförs för att skaffa ny kunskap, men som är inriktad mot ett specifikt, praktiskt syfte eller mål.
• Experimentell Utveckling (Experimental Development): Systematiskt arbete som bygger på befintlig kunskap för att producera nya produkter eller processer eller för att göra betydande förbättringar av befintliga.

Skatteverkets strikta tillämpning av dessa definitioner har historiskt sett utgjort en utmaning för företag. Skattemyndighetens fokus på den tekniska giltigheten av en ansökan kräver en tydlig, tekniskt inriktad berättelse som visar hur ett projekt uppfyller vart och ett av dessa kriterier, särskilt osäkerhetselementet.

4. Kvalificerande vs. Uteslutna Aktiviteter

Tolkningen av Frascati-manualens definitioner leder ofta till en subtil men kritisk åtskillnad mellan kvalificerande FoU och rutinmässiga affärsaktiviteter. Skatteverket har en strikt tolkning, särskilt vid revisioner, och fokuserar på arbetets tekniska substans snarare än bara de ekonomiska beräkningarna.

Frascati-manualen tillhandahåller en lista över aktiviteter som generellt är uteslutna från definitionen av FoU. Dessa inkluderar:

• Rutinmässig testning och standardisering.
• Genomförbarhetsstudier som inte involverar teknisk problemlösning.
• Aktiviteter relaterade till säljfrämjande eller marknadsundersökning.
• Förvärv av vetenskapliga eller tekniska informationstjänster.

Den verkliga utmaningen för företag ligger i gråzonerna där en innovativ aktivitet kan tyckas vara rutinmässig. Till exempel betraktas en mindre justering på en tillverkningslinje eller en enkel programuppdatering för en befintlig produkt i allmänhet inte som FoU. Däremot kan ett projekt som involverar “inkrementell förbättring av en produktdesign på fabriksgolvet” eller “experiment med en ny robotiserad svetsprocess” faktiskt uppfylla Skatteverkets kriterier om det löser ett genuint vetenskapligt eller tekniskt problem med ett systematiskt och strukturerat tillvägagångssätt. Detta understryker vikten av att skilja mellan en kosmetisk eller rutinmässig uppdatering och ett projekt som genuint flyttar gränserna för ett företags tekniska kapacitet. Följande tabell ger en tydlig jämförelse av sådana aktiviteter inom nyckelsektorer i Sverige.

Denna tabell visar att skillnaden mellan en berättigad och en icke-berättigad aktivitet inte är industrin, utan snarare om arbetet involverar ett genuint försök att övervinna vetenskaplig eller teknologisk osäkerhet genom ett systematiskt tillvägagångssätt. Nyckeln är att fokusera på projekt som inte är “lätt härledbara” av en kompetent fackman inom området.

5. Utmaningen med Underlag och Administrativ Granskning

Det svenska FoU-avdraget har stått inför betydande administrativa utmaningar, vilket direkt påverkar företagens efterlevnadsbörda. Skatteverket genomförde 300 revisioner av FoU-ansökningar under 2022, och anmärkningsvärda 65% av dessa ansökningar avslogs antingen delvis eller helt, varav endast 35% av inlämningarna godkändes som de inlämnades. Denna höga revisionsfrekvens och låga initiala godkännandegrad indikerar en betydande diskrepans mellan skattebetalarnas ansökningar och skattemyndighetens förväntningar.

En primär orsak till denna friktion är den historiska frånvaron av tydlig, föreskrivande vägledning från Skatteverket. Till skillnad från jurisdiktioner som Singapore, som tillhandahåller ett detaljerat ramverk för FoU-försäkran, har den svenska skattemyndigheten kritiserats för att inte i tillräcklig grad ha beskrivit vilken typ av information som krävs för att styrka en ansökan. Detta lägger en betydande börda på skattebetalaren att skapa en försvarbar fil i avsaknad av en tydlig färdplan, vilket leder till en miljö av osäkerhet och risk.

För att mildra denna risk måste ett företags dokumentation vara projektspecifik, samtida och tekniskt rigorös. Retrospektiv dokumentation – register som skapats efter att projektet är avslutat – betraktas med misstänksamhet. Det mest kritiska beviset är inte finansiella redovisningsposter utan snarare tekniska register som bevisar existensen av vetenskaplig eller teknologisk osäkerhet och den systematiska process som vidtagits för att lösa den. Exempel på sådana bevis inkluderar laboratorieanteckningsböcker, tekniska PM, detaljerade testplaner och programvaruutvecklingsloggar. Detta visar att en framgångsrik FoU-ansökan inte bara är en redovisningsövning; det är en teknisk berättelse som stöds av verifierbara bevis i realtid. Bristen på ett tydligt ramverk från skattemyndigheten har historiskt tvingat företag att navigera denna process med en viss tvetydighet, vilket har lett till de höga revisions- och avslagsfrekvenserna som setts under de senaste åren.

6. Insikter från Svensk Rättspraxis: Paradigmskiftet

Även om det svenska FoU-skattelandskapet traditionellt har saknat en robust samling av offentligt tillgänglig rättspraxis, representerar en banbrytande dom från Göteborgs förvaltningsrätt i januari 2024 en betydande utveckling som börjar skifta efterlevnadsparadigmet. Domstolen dömde till förmån för ett företag vars FoU-ansökan hade nekats av Skatteverket, trots att företaget hade tillhandahållit noggrann dokumentation.

Den presiderande domaren, som var involverad i utformningen av det ursprungliga FoU-systemet, levererade ett nyanserat beslut som utmanade Skatteverkets “alltför restriktiva tillämpning” av lagen. Domen betonade en kritisk åtskillnad mellan FoU som bedrivs inom akademin och i ett kommersiellt affärssammanhang, och noterade att mätvärdena för att mäta kunskapsvinst och innovation skiljer sig åt i dessa miljöer. Domstolen betonade att ett företags tekniska dokumentation inte ska avvisas bara för att den inte liknar traditionella akademiska forskningsrapporter. Detta rättsliga prejudikat adresserar direkt den centrala frågan bakom de höga revisionsavslagsfrekvenserna: skattemyndighetens rigida, enhetliga inställning till bedömning av FoU-ansökningar.

Detta domstolsbeslut har flera viktiga konsekvenser. Det signalerar att rättsväsendet aktivt driver tillbaka mot skattemyndighetens stela tolkning av reglerna, vilket har varit en källa till administrativ friktion i åratal. Domen antyder att Skatteverket nu måste anpassa sina bedömningsmetoder för att återspegla FoU-aktiviteternas mångsidiga natur inom olika affärssektorer och tillhandahålla tydligare riktlinjer för vad som utgör tillräckligt underlag. Beslutet ger företag en starkare juridisk grund för att utmana avslagna ansökningar och uppmuntrar en mer flexibel, tillmötesgående hållning från skattemyndigheten, särskilt inom sektorer som programvaruutveckling och tillverkning där innovation kan vara mindre formell än i traditionella forskningslaboratorier. I huvudsak fungerar domen som en kompass för företag som navigerar i det reglerande landskapet, och tillhandahåller en rättslig färdplan för framtida interaktioner mellan företag och Skatteverket.

7. Föreslagna Ändringar av FoU-avdraget

Den rättsliga utvecklingen i början av 2024 går parallellt med betydande lagstiftningsrörelser. En regeringsuppdragd särskild utredning levererade en rapport i januari 2025 som föreslår flera nyckeländringar i FoU-incitamentsreglerna, med ett förväntat ikraftträdandedatum den 1 januari 2026. Dessa förslag är ett direkt policy-nivå svar på samma frågor om administrativ komplexitet och otydliga definitioner som har lyfts fram av rättsväsendet och upplevts av företag.

De föreslagna kärnändringarna är utformade för att förenkla reglerna och göra incitamentet mer tillgängligt. Nyckeländringar inkluderar:

• Borttagande av 15-timmars Kravet: Utredningen drog slutsatsen att kravet på att anställda ska arbeta minst 15 timmar per månad med FoU medför en onödig administrativ börda för företag och bör avskaffas.
• Borttagande av “Systematiskt” Kravet: Kravet på att FoU-arbete ska vara “systematiskt” skulle också tas bort, vilket förenklar reglerna och breddar omfattningen av berättigat arbete. Detta är en stor förändring som kommer att minska dokumentationsbördan i samband med att bevisa en formell, strukturerad process.
• Breddning av Definitioner: Rapporten föreslår en förenkling och breddning av definitionerna av forskning och utveckling. Kravet att utvecklingsarbete ska vara ett “direkt resultat av forskningsresultat” skulle ersättas med en mer flexibel standard som fokuserar på arbete som involverar “nya lösningar på vetenskapliga eller tekniska problem”. Detta stämmer överens med domstolens uppmaning till en mer affärsvänlig tolkning.
• Expertkonsultation för Skatteverket: Förslagen skulle ge skattemyndigheten befogenhet att konsultera med andra offentliga organ för att inhämta expertutlåtanden om de tekniska aspekterna av en ansökan, vilket åtgärdar dess historiska brist på intern teknisk expertis.

Konvergensen av rättsliga prejudikat och lagstiftningsförslag indikerar en stark politisk vilja att förbättra effektiviteten av FoU-avdraget. Genom att förenkla definitioner och ta bort administrativa bördor förväntas dessa förändringar effektivisera processen, minska efterlevnadskostnaderna för företag och göra incitamentet mer inkluderande, särskilt för mindre företag och de inom sektorer där FoU-aktiviteter kanske inte passar en traditionell, akademisk modell. Detta signalerar en framtid där FoU-landskapet kommer att vara mindre komplext och mer anpassat till verkligheten i modern innovation.

8. Fallstudie: Ett Hypotetiskt Svenskt Programvaruföretag

För att illustrera den praktiska tillämpningen av de svenska FoU-reglerna och nyanserna i underlagsprocessen, överväg ett hypotetiskt programvaruföretag, Svenska Mjukvara AB. Företaget har ett brett utbud av aktiviteter, varav vissa kvalificerar sig för FoU-avdraget, medan andra inte gör det.

Företaget genomför ett projekt för att utveckla en ny AI-driven plattform för trafikprognoser och ruttplanering. Projektet kan delas upp i följande faser:

Fas I – Marknads- och Konkurrentanalys:

Affärsutvecklingsteamet genomför en omfattande granskning av befintliga plattformar för trafikstyrningsprogramvara och analyserar marknadens efterfrågan på nya funktioner.

• Bedömning: Ej kvalificerande. Detta är en kommersiell aktivitet. Marknadsundersökning och säljfrämjande åtgärder är uttryckligen uteslutna från definitionen av FoU.

Fas II – Teknisk Genomförbarhet och Prototyputveckling:

FoU-teamet börjar experimentera med en ny neural nätverksarkitektur för att behandla trafikdata i realtid. De står inför en viktig teknisk osäkerhet: hur man tränar modellen för att exakt förutsäga oväntade trafikanomalier och omdirigera fordon i realtid, ett problem för vilket ingen färdig lösning finns. De utvecklar flera prototyper, varav de flesta misslyckas med att uppnå den erforderliga noggrannhetsnivån.

• Bedömning: Kvalificerande. Denna fas uppfyller Frascati-manualens kärnkriterier. Den har ett tydligt mål (en ny plattform), betydande osäkerhet (modellens beteende är okänt) och är en systematisk, kreativ och undersökande process av experiment och felanalys. Misslyckandena i sig är avgörande bevis för att ett tekniskt problem existerade och inte var lätt att lösa.

Fas III – Alpha/Beta-testning och Kundfeedback:

Teamet släpper en tidig version av plattformen till en liten grupp pilotkunder. De samlar in feedback, identifierar buggar och gör mindre justeringar av användargränssnittet (UI) baserat på kundkommentarer.

• Bedömning: Delvis kvalificerande. Buggfixar som involverar en teknisk lösning på ett underliggande problem kan vara FoU. Rutinmässiga justeringar och kosmetiska ändringar av användargränssnittet baserat på kundfeedback betraktas dock i allmänhet som rutinmässiga affärsaktiviteter och är inte berättigade till avdraget.

Fas IV – Kvalitetssäkring och Kommersiell Lansering:

Den färdigställda plattformen utsätts för rigorös kvalitetssäkring (QA) testning för att säkerställa att den uppfyller förutbestämda prestanda- och säkerhetsstandarder före en full kommersiell lansering.

• Bedömning: Ej kvalificerande. Rutinmässig kvalitetskontroll och testaktiviteter är uttryckligen uteslutna från definitionen av FoU, eftersom de inte involverar lösning av en ny vetenskaplig eller teknologisk osäkerhet. Syftet med denna fas är att säkerställa att en känd produkt uppfyller en känd standard.

Denna fallstudie illustrerar att även inom ett enda projekt kan ett företags aktiviteter skifta mellan kvalificerande och icke-kvalificerande faser. Noggrann, detaljerad spårning av varje aktivitet är avgörande för en framgångsrik ansökan.

9. Detaljerad Dokumentationschecklista

Med tanke på den höga revisionsrisken och den historiska bristen på föreskrivande vägledning från Skatteverket, är ett proaktivt och strukturerat tillvägagångssätt för dokumentation inte bara en bästa praxis; det är en kritisk nödvändighet för att mildra ekonomisk risk. Även om Sverige saknar ett formellt ramverk som Singapores R&D Assurance Framework, ger den information som krävs av skattemyndigheten under revisioner och den senaste domstolsdomen en tydlig plan för vad som utgör en försvarbar ansökan.

Fokus måste ligga på att skapa en samtida, projektspecifik och tekniskt inriktad fil som direkt adresserar OECD:s Frascati-manuals kärnkriterier. Följande tabell tillhandahåller en omfattande checklista för att vägleda företag i att skapa en revisionsklar fil.

Denna checklista operationaliserar skattemyndighetens och rättsväsendets förväntningar. Genom att anta en sådan struktur kan företag säkerställa att deras FoU-ansökningar inte bara är ekonomiskt korrekta utan också stöds av en övertygande och verifierbar berättelse som visar en genuin ansträngning att främja vetenskap eller teknik. Nyckeln till framgång ligger i att integrera arbetet mellan både de tekniska och finansiella teamen, där ingenjörer och forskare tillhandahåller den tekniska berättelsen medan finansgruppen noggrant spårar och allokerar de tillhörande kostnaderna.

10. Slutsats

Det svenska FoU-avdraget är ett värdefullt verktyg utformat för att driva innovation och ekonomisk konkurrenskraft. Även om programmets avsikt är tydlig, har dess administration, fram till nyligen, varit en källa till betydande komplexitet och risk för företag. Den historiskt höga revisionsfrekvensen och låga initiala godkännandegraden av ansökningar från Skatteverket understryker vikten av ett noggrant och tekniskt rigoröst tillvägagångssätt för efterlevnad.

FoU-landskapet i Sverige står dock inför en betydande och positiv omvandling. Den banbrytande domen från Göteborgs förvaltningsrätt 2024 har skapat ett avgörande rättsligt prejudikat genom att utmana skattemyndighetens rigida, akademiskt inriktade tolkning av FoU. Denna rättsliga utveckling förstärks av regeringens föreslagna lagändringar för 2026, som syftar till att ta bort administrativa bördor och förenkla nyckeldefinitioner. Denna konvergens av juridisk och lagstiftningsmässig åsikt signalerar ett starkt åtagande att göra incitamentet mer tillgängligt och affärsvänligt.

För företag är vägen framåt tydlig: framgång bygger på ett proaktivt tillvägagångssätt för efterlevnad som förutser dessa förändringar. Även om reglerna är på väg att bli enklare, kommer det grundläggande behovet av stark, samtida dokumentation att förbli av yttersta vikt. En försvarbar FoU-ansökan är inte bara ett skatteavdrag; det är en noggrant utformad berättelse om innovation som stöds av övertygande bevis i realtid. Företag som anammar en systematisk dokumentationsprocess, harmoniserar arbetet mellan sina tekniska och finansiella team för att anpassa sig till kärnprinciperna i OECD:s Frascati-manual och de framväxande administrativa förväntningarna, kommer att vara väl positionerade för att maximera sina incitamentsförmåner och navigera i det föränderliga regelverket med förtroende.

Källor (Obras citadas)

1. The Swedish government’s proposed changes to R\&D tax incentives | EY – Sweden, hämtad: 1 september 2025, https://www.ey.com/en\_se/insights/tax/why-sweden-s-proposed-r-d-tax-changes-mark-a-positive-step-forward
2. What are R\&D Incentives (FoU-avdrag)? – Leyton Sweden, hämtad: 1 september 2025, https://leyton.com/se/rd-incentives/
3. R\&D tax relief compliance | Nordics – Leyton, hämtad: 1 september 2025, https://leyton.com/se/rd-tax-relief-compliance/
4. New court ruling in favor of better guidelines for the forskningsavdrag | Leyton Nordics, hämtad: 1 september 2025, https://leyton.com/se/insights/articles/new-court-ruling-in-favor-of-better-guidelines-for-the-forskningsavdrag/
5. Sweden: Proposed changes to R\&D incentive rules – KPMG International, hämtad: 1 september 2025, https://kpmg.com/us/en/taxnewsflash/news/2025/01/tnf-sweden-proposed-changes-to-r-and-d-incentive-rules.html
6. Proposal regarding changed rules on Swedish R\&D tax relief – Schjødt, hämtad: 1 september 2025, https://schjodt.com/news/proposal-regarding-changed-rules-on-swedish-r-d-tax-relief
7. Innovation in Sweden, hämtad: 1 september 2025, https://sweden.se/work-business/business-in-sweden/innovation-in-sweden
8. Economy of Sweden – Wikipedia, hämtad: 1 september 2025, https://en.wikipedia.org/wiki/Economy\_of\_Sweden
9. en.wikipedia.org, hämtad: 1 september 2025, https://en.wikipedia.org/wiki/Economy\_of\_Sweden#:\~:text=The%20main%20industries%20include%20motor,forestry,%20iron,%20and%20steel.
10. What makes Sweden’s technology ecosystem such an innovation powerhouse? – Maddyness UK, hämtad: 1 september 2025, https://www.maddyness.com/uk/2025/02/05/what-makes-swedens-technology-ecosystem-such-an-innovation-powerhouse/
11. Partial exemption of social security contributions details – Sweden | INNOTAX Portal – OECD, hämtad: 1 september 2025, https://stip.oecd.org/innotax/incentives/SWE1
12. About Tax Relief – KI Staff portal – Karolinska Institutet, hämtad: 1 september 2025, https://staff.ki.se/your-employment/salary-and-tax/about-tax-relief
13. About tax relief – Forskarskattenämnden, hämtad: 1 september 2025, https://forskarskattenamnden.se/andra-sprak/taxation-of-research-workers-board/about-tax-relief
14. Sweden – Details | INNOTAX Portal – OECD, hämtad: 1 september 2025, https://stip.oecd.org/innotax/countries/Sweden
15. INCENTIVES GUIDE | Business Sweden, hämtad: 1 september 2025, https://www.business-sweden.com/globalassets/services/learning-center/establishment-guides/2024/guides-and-other-regulations/incentives-guide.pdf
16. Sweden’s R\&D Deductions This Summer: The Essentials – Aspia, hämtad: 1 september 2025, https://www.aspia.se/inspiration/artikel/expatriate-payroll/rd-deductions-summer-sweden/
17. Frascati definition of research | Research Support, hämtad: 1 september 2025, https://researchsupport.admin.ox.ac.uk/policy/frascati
18. Continuing development of the OECD Frascati Manual, hämtad: 1 september 2025, https://www.oecd.org/en/about/projects/frascati-manual-development.html
19. A Study on R\&D Tax Incentives Annex: Country fiches – Taxation and Customs Union, hämtad: 1 september 2025, https://taxation-customs.ec.europa.eu/system/files/2016-09/country\_fiches.pdf
20. R\&D Tax Relief for Swedish Manufacturers | Leyton Nordics, hämtad: 1 september 2025, https://leyton.com/se/insights/articles/rd-tax-relief-swedish-manufacturers/
21. Check if you can claim Research & Development (R\&D) tax relief – GOV.UK, hämtad: 1 september 2025, https://www.gov.uk/guidance/corporation-tax-research-and-development-rd-relief
22. Singapor Paper.docx (1).docx